saraengberg

Det finns gränser känner jag! har kännt så ett bra tag!
Jag har så sjukt svårt att förstå hur vissa människor kan sätta sigsjälva först i alla lägen sådär, både i de små och stora sakerna i livet.
Hur kan man anse att man är såpasss viktig och såpass mycket mer värd än alla andra att man anser att folk ska anpassa sig efter ensjälv hela tiden?

Jag förstår inte detdär så ska nog inte grubbla mer för då blir jag bara sne.

Finns positiv egoism och de finns negativ egoism, stör mig på folk som kör stenhårt på den negativa egoismen och alltid ska ha det bäst själva oavsett hur mycket andra människor måste offra för att man ska få sin vilja fram. Som inte kan se till logik och etikett. HÄNSYN säger jag bara, är så respektlöst och själviskt.

Den positiva egoismen innebär iaf för mig att man sätter sigsjälv först vid vissa tillfällen när det gäller vissa saker för att man inte ska gå under av hjälpsamhet. Att man tar en dag för sigsjälv fast kompisarna vill träffas när man känner att man måste få vila, att man säger nej till att skjutsa eller hjälpa till med praktiska saker när man har mycket att göra själv och inte ska behöva stressa och jobba ihjäl sig.

Det viktigaste är att hitta balans,.. balans, BALANS förfan, ta åt er, läs, tänk efter. Fyfan säger jag bara

Denna vecka har gått otroligt fort, men så blir det när man har så mkt att göra hela tiden. Har vart på kursen två dagar och ska verkligen försöka ta mig dit imorgon också, duktigt värre av mig tkr jag =)

Har vart i lägenheten både måndag onsdag och idag.
Måste bara säga att igår var en underbar dag på nåt konstigt sätt, jobbade i lägenheten hela dagen och älsklingen målade badrummet som bara den. 3 varv på väggarna och taket och 2 varv på rören så nu ser de fräscht som faen ut.
Sen blev jag ledsen som faen av hemlighetsstämplade anledningar eftersom det är så töntigt men håller på att trappa ner på snusandet och hade inte käkat nå på hela dagen så skyller ifrån mig som sejtan.
Har ju som tur är en underbar pojkvän som tröstadfe och kramade mig tills allt kändes bra igen, och precis så kom morsan förbi, vi drog och hämtade käk och åt på en karton i vardagsrummet. Sen byggde och målade och jobbade vi på, pratade och skrattade och jag hade en jättetrevlig kväll med två av de viktigaste månniskorna i mitt liv, kan man önska sig mkt mer?

Var med mamma och pappa i lägenheten hela måndaan och då var det samma sak, mat på kartong och prat och bra stämmning.

Visst känns det oroligt att flytta eftersom denhär lägenheten är mitt HEM, mitt första egna och jag har bott här i 3 år!
Men har på sista tiden fått en verklig känsla av frid i nya lägenheten när jag vart där så vet att det kommer bli skitbra att bo där. och det är så skönt att vi har någonting tillsammans, någonting riktigt och inte en liten sunkig etta.

Nu är mia, emot och nina påväg, blir att pierca emot ikv.

Livet känns bra!
Jag sov jättedåligt inatt och tänkte när jag vaknade klockan sju i morse att detta kmr bli en skitdålig dag. Men lyckades somna om och sov en timme till, och den timmen gjorde mkt, sov som en gris och när jag vaknade kändes allt mkt bättre. Funderade till och med på att fara på kursen men kände att jag inte ville riskera ngt genom att stessa iväg för att komma i tid och bli på dåligt humör.

Har slökollat tv och klätt på mig mjukisar, ser förjävlig ut utan smink och me brillerna på och håret i en knut, men det gör inte så mkt. Ska ner te morsan och farsan och måla lite stuff och john ska till lägenheten och måla badrummet lap2. Sen ska jag och mamma upp och bygga ihop lite fler möbler i eftermiddag/kväll så då får väl john måla varv nr3 så vi kan börja sätta upp hyllor och dyl i  badrummet^^

Det enda jag hinner med just nu är lägenheten eftersom det är så sjukt mkt som ska göras. Ber om ursäkt till mina vänner för att jag är så upptagen men jag tänker prioritera detta eftersom det är någonting jag tycker om och som jag mår bra av. Får så mkt feel good känslor av att jobba stenhårt med detta och se hur alla mina idéer blir verklighet.

Solen är underbar, höjer verkligen mitt humör ytterligere ett snäpp.

Blah, idag har jag verkligen inte vart på topp, har vart negativ och arg och otrevlig utan anledning och alldeles för rättfram.
och ÄNDÅ har jag tvingat migsjälv att vara social och ha en vanlig dag, Felfelfel beslut sara.
tror jag iaf, för jag vet inte alls om det hade vart bättre att stann hemma idag, jag känner mig bara så sliten och trött hela tiden, vet inte om det är nån dum vitaminbrist eller om jag bara är en otrevlig människa.

Jag kan inte skylla allt på min sjukdom fast det säker är förklaringen till det mesta i mitt beteende, jag tar på mig att tänka att det är jag som är otrevlig inte sjukdomen, men så är det inte, och jag VET det men ändå känner jag hela tiden att jag inte kan skylla på den på nåt sätt, det är så personlighetsklyvning som det kan bli.

Men jag är en paradox, det är soundtheme of my personality.
http://www.youtube.com/watch?v=Bolq56sSGt4

Den suger och jag blir irriterad på den ändå sitter jag och lyssnar på den låten nu, den fanns på en blandskiva som jag hade när jag var runt 10 bast så kan den utantill (inte bara texten utan musiken också, vet precis hur den går och kan höra den i mitt huvud så tänkte att de var lika bra att slå på den)

Fyfan va deprimerande allt blev. haha livet är kul.

Jag är ironisk och arg, jag vet inte, sarkasm, allt, blahblahblah

Var på kursen igår, kändes bra. Sen var jag och krånglade på målarfirman om tapeter till vardagsrummet. Blir inte alls som jag vill ha det men har verkligen inte råd, så försökte göra det bästa av situationen.

Var förbi pappa för att diskutera tapetproblemen och vi hade ett bra samtal (ett bra samtal med pappa innebär att ingen av oss blir irriterad och ryter åt den andra) det är sällsynt med bra samtal mellan mig och min far.

Solen sken och livet kändes asbra <3 For te nina som jag saknat mer än jag är kapabel till att uttrycka för jag är inte så bra på sånt. Men hon förstår att jag har saknat henne och så ändå <3 Vi surrade lite och sen traskade vi runt på stan och tog en fika.

For hem och ringde tanja redan i trapphuset, hon kom förbi och jag piercade hennes läpp. Hade dock frågat om de var ok för hennes morsa först och tanja sa att de var de. Visst tanja är 18 år och har all rätt att bestämma detta själv men henne mamma är min moster så vill inte bli massakerad av min egen familj sen ;)
Tyvärr verkade det inte vara lika ok som jag trodde så vi får väl se om jag får leva nästa gång jag träffar moster.

Åke kom förbi eftert ett tag och vi satt och surrade alla 4, eller egentligen var åke inte alls så surrig var mest jag, tanja och john som pratade och skrattade. Men åke var trött så vi får väl lov att förlåta honom.

Idag skulle jag på kursen, men har drömt konstiga mardrömmar hela natten så orkade verkligen inte he mig upp då ja vakna (20 i sju helt utan larm!) Så ja sket i allt och somnade om ist.

Har inte hunnit någonting alls idag, suttit lite vid datorn och morgonmyst med pojkvän. Om 30 min ska jag och åke ner på stan och jag ser ut som en fågelskrämma. Ska försöka styra till de lite så jag inte ger gamlingar hjärtattack och småbarn mardrömmar.

Idag känner jag mig lite likgiltig för världen och allt känns både bra och konstigt, som att jag tagit nå lugnande.
Lite verklighetsfrånvarande. Känns bra å ha en stund när man är medveten om verkligheten men inte bryr sig om den.
jag sitter här i min bubbla och bryr mig inte, jag tänker, man jag tar inte in någonting och ingenting känns jobbigt. Som att hjärnan har skapat en sköld så att allt studsar tillbaka.

Jag tror jag behöver känna såhär idag, det har varit så mycket att göra och jag har så mycket kvar att jag kör slut på migsjälv mentalt av att tänka på det. Idag ska jag inte planera och tänka och fundera, jag ska göra lite småpiller om jag har tid och lust,...

Min pojke jobbar idag igen, klockan sex på morgonen steg han upp, fyfan va duktig han är! Jag låg kvar och sov flera flera timmar efter det, men tyckte att jag förtjänade och behövde det. Imorgon blir det att stiga upp klockan sju och fara på kursen igen.

Ska nog ladda hem lite nya serieavsnitt ocvh hålla mig sysselsatt med att göra ingenting speciellt alls :D Sen kmr väl sambon hem snart, han sa att han slutade klockan två men tror han jobbar fortf eftersom han inte är hemma än och jag inte fått nå svar på mitt sms =)



Det ordnar sig,.. allt ordnar sig och livet är bra. Så känns det nu^^

Ojoj, igår var jag och moder på IKEA och shoppade hål i plånböckerna men fick med massor av det jag skulle ha så det känns jättebra. Alla möbler är inhandlade så nu är det nå golv och duchväggar kvar och så massor me småplock men sånt kan man ta i efterhand. Bara vi får klart med tapetsering och möbler och golv så vi kan flytta in.
Det mesta kmr dock vara klart innan vi flyttar in så vi har en i princip komplett lägenhet när vi movar sängarna, känns underbart och jättebra att ha gjort bort massa saker.

Var i nyläggan idag och skruvade ner nå saker och lyckades självklart pajja lampan i badrummet. Gör jävlat åssit för den ska ändå bort dock. har kvar massor men nu börjar allt det praktiska arbetet med att måla och bygga så det känns bra eftersom jag tror att jag är i behov av ett projekt och jag blir så stressat när allt bara stannar i huvudet, mkt bättre att känna att det går framåt <3

Livet i stort känns underbart bra även om jag har ångesten där, att jag och john ska flytta till en "riktig" lägenhet och få ett hem for real ist för att klämma in oss i en etta känns awsome.

John är och jobbar och jag saknar honom atm men är väl min tur nu eftersom han saknade mig igår när jag var på ikea så är väl bara rättvist ;)

är för mkt stuff som händer nu när alla är tröga och ska skriva till mig på msn fast jag har på inte vid datorn!!!
Svarar jag inte då behöver man inte fortsätta skriva liksom. Aja blir iaf för mkt så allt kör ihop sig i skallen på mig nu och jag blir jätteförvirrad och irriterad och frustrerad för att det blir såhär. Men välkommen in i mitt huvud, lycka till att hitta ut ;)

Idag har jag verkligen vart igång sen klockan sju på morgonen, kurs, hem och väcka söt sömnig john, sen for vi på em, dollarstore, jysk, djurmagasinet och öb. Direkt till farmor och äta middag med släkten och vara lektant och farbror för isak och herman (småkusinerna.) Efter det hann jag bara hem så var det iväg med alle till café 23 och surra på. Kom hem för en liten stund sen och började direkt pilla på med shoppinglistan för morgondagens ikeabesök. Nu borde jag bara släppa allt, landa och somna men jag kan inte.

Vi pratade lite om detdär på kursen idag - Att sätta gränser för sigsjälv och andra, att säga NEJ ett ord jag är väldigt dålig på att använda. Jag vill gäna ställa upp coh finnas där och hjälpa till och vara snäll och duktig hela tiden. För alla, tar inte mkt tid för migsjälv.

Jag har dock blivit extremt mycket bättre på detta på sista tiden. Att ta tid för migsjälv. Oftast är jag igång och är social från det att jag vaknar, nu har jag lärt mig att när jag kommer hem säga till min sambo att jag vill vara ifred, och han är världens finaste som förstår och accepterar detta utan problem, och som frågar om det är okej att han komemr och är med mig vid tvn och inte bara antar att det är okej, han visar mig väldigt mycket respekt genom detta, genom att ta hänsyn och fråga om jag vill vara ifred. För när jag kommer hem på kvällen är jag helt slut, nästan andfådd och det känns som en tyngd över bröstet, som att jag ska kvävas. För att jag aldrig är själv.

MEN jag måste påpeka att jag VILL vara med mina vänner, jag vill träffa folk och jag vill vara social. jag älskar det, jag är inte en sån människa som kan vara ensam, detta beteende kommer såklart från att det är så förbannat läskigt att vara själv, när ångesten kommer, och om jag håller mig sysselsatt hela tiden så hinner inte ångesten ikapp mig lika lätt.

Nu är jag dock aldrig själv i och med att jag har en underbar sambo. Och att jag har lärt mig att det är okej att sägga att jag vill vara för migsjälv en stund, även om jag bara kan säga det till honom och inte till någon annan så har detta gett mig otroligt mkt. och det har även vart viktigt för att vårat förhållande ska fungera och vara bra eftersom vi bor i en etta (men inte länge till!! :D)

Idag kändes som ett genombrott för mig när det gäller gränsdragning, jag kom hem en stund och hade några minuter att pusta ut innan jag skulle hämta alle, jag valde att kolla tv ist för att sminka över min trötthet och ta på mig ngt finare. Kände att dessa minuter var dyrbara för mig och DÅ ringer telefonen! jag som ALLTID svarar i telefonen kände bara oj,hjälp,nej,jag orkar inte!!! Men en kvinna på kursen sa en otroligt bra sak om att vi alltid ska vara tillgängliga, att det bidrar till för mkt stress.

Och för första gången så tog jag till mig av allt detta som jag hört så många gånger förut om gränsdragning och egen tid för att återhämta och laga sigsjälv. Jag sket i att svara, bara för att jag inte kände för att svara!!!!! otroligt stort för mig. Först kändes det lite jobbigt att jag inte svarade, och jag började fundera på vad jag skulle ha för ursäkt om robin frågade sen varför jag inte svarat. Sen kände jag bara fuck it och det kändes jättebra! om robin frågar mig så kommer jag svara ärligt att jag inte kände för att svara just då. Fyfan vad stolt jag är över migsjälv för detta.

Samtal från det förflutna
Fick ett samtal från mitt ex igår på tal om just telefonsamtal och att inte vilja svara. Ett okänt nummer ringer när jag och åke kollar film och jag vill inte svara och jag vet inte vem som ringer. När jag svarar så hör jag att det är lars på en gång, jag fick ångest, det kändes läskigt och jobbigt som fan! för jag bad honom för två månader sen att inte kontakta mig så länge han inte var ren på riktigt eftersom jag inte klarar av hans lögner längre, det var mitt nyårslöfte till migsjälv, att bryta med lars för att inte behöva må så dåligt. Och jag gjorde det.

Sen ringer den jäveln ändå, så kände jag då... Så säger han att han sitter på behandling och att han är ren nu och att han fått lägenhet. jag frågade hur länge han vart ren och han svarade 2månader!!!! jag blev sjukt glad över att vad jag skrev i det smset verkligen tog och att han respekterade det och höll sig ren såpass länge innan han kontaktade mig. Viss tveksamhet känner jag eftersom jag hört allt förr, att han är ren och sköter sig nu osv osv. Men jag tror på honom, varje gång, för jag vill tro på honom. Jag vill tro på människor och det kommer jag fortsätta göra. För fast man blir sviken, sårad och bränd som fan ibland så är det värt det för mig. Det är allt jag har och utan tilltro till andra människor blir man instängd i sigsjälv.

Kurs
Började en ny kurs i måndags för långtidssjukskrivna. Det var nervöst och jag kom självklart några minuter försent redan första dagen. Kändes pinsamt.

Var väldigt återhållen stämmning första timmen eller så, gissar att alla var lika nervösa som mig fast de flesta var över 40. Man blir tydligen inte bekvämare i nya sociala sammanhang bara för att man blir äldre :P
Efter ett tag släppte iaf den värsta nervositeten (självklart hade jag lyckats riva sönder naglar och fingertoppar innan dess, en konstig grej jag gör när jag är obekväm.) Alla började iaf prata så smått och tillslut var stämmningen väldigt öppen och skön. Kändes jättebra, en helt annan upplevelse än den förbannade vitaminkursen jag testade gå (hoppade dock av den efter inte fullt 3 veckor)

Tisdagmorgon steg jag upp förbannat trött och började göra mig klar lite smått när verkligheten träffade mig i skallen och jag fick massa ångest och allt var som de brukar. Skickade ett sms till kursledaren och gick och la mig igen.

Kände dock att min första upplevelse av kursen var positiv och jag vill fortsätta gå dit. Så ställde klockan för att ta mig dit denna morgon. Måste dock ha stängt av larmet i sömnen lr ngt för jag vaknade runt halvelvatiden och kändes jättedåligt att jag missade denna dag också eftersom jag tror jag missar mkt viktigt om jag är borta för mkt i början.

Så imorgon ska jag def dit hade jag tänkt. Fredag blir de ju inte eftersom jag och mami ska till IKEA och sabba vår ekonomi^^

Idag har jag en tid att passa klockan två så ska hoppa i duschen snart och sen börja kleta på smink och sånt kraffs.
Jag och älsklingen ska kolla på film efter jag kommer hem igen och sen på kvällen har han raid så då ska jag riva ut lite ur förrådet, funderar på att be åke hjälpa mig så jag har sällskap, är trevligare att ha nån att surra med under tiden och idag känenr jag för att vara med åke^^

Nej nu måste jag pysa. Pusshej

Jag är av någon anledning inte speciellt bra på att umgås med brudar. Vet inte varför men känner mig inte bekväm och har ingenting att säga. Tar på mig en mask och skrämmer säkert folk med min attityd.
Med dig kan jag lämna masken, jag kan vara naturlig och säga vad jag tänker. Med dig är jag inte osäker för du har från dag ett accepterat mig precis som jag är. Jag blir inte nervös och nojjig med dig utan är bara jag.
det jag försöker säga är att

Du är speciell för mig gumman och jag älskar dig!