saraengberg

Tillfällig tillfredsställelse.

Äta gott men onyttigt för att trösta oss, snacka skit för att framställa oss själva som bättre, dricka för att glömma, sex för bekräftelse, skrika åt fel personer för att få ut sin frustration.

Listan kan göras lång. Vi gör säkerligen ngt av detta allihop. Om inte så har vi något annat som ger kortvarig njutning, men som ger efterverkningar som vi mår dåligt av.

Det är så onödigt. Varför utsätter vi oss för detta gång på gång? Varför håller vi fast vid mönster som vi själva och i många fall andra runt oss mår dåligt av?

Jag har bestämt mig för att bryta några av mina dåliga mönster. För jag vill vara en bättre människa än den jag är idag. Jag vill inte göra comfort grejjer för att må bra tillfälligt. För det gör ju bara att man mår sämre sedan. Så vafan ger det?

Att sluta med dåliga vanor är fan inte lätt och denhär veckan har jag halkat ordentligt när det gäller maten och snuset. Kändes som att jag gav upp, min viljestyrka svek mig.

Men nu är det dags att fortsätta där jag slutade, att se denhär veckan som en svacka. Inte som att jag gett upp permanent.
Många som börjar halka ger upp typ: Äh har jag ändå börjat på en chipspåse kan jag lika gärna äta upp hela.
Men jag ska fan inte göra så, inte igen. Jag försöker ju få till en förändring i hur jag lever som sedan ska hålla i sig. Så en dålig vecka ska inte få förstöra detta.

"If you nerver stop you never lose."