Snälla ni, älskar er
jag har runt 10000 tankar som snurrar runt i mitt huvud varje dag, allt krångel tar på mig (med risk för att låta självcentrerad men Ja så är vi människor)
Att se allt, hela bilden, alla handlingar och vart detta kommer leda, för jag har vart med om det själv, gjort samma sak själv. Det gör ont.
När ska jag backa? hur många jobbiga sanningar ska jag säga? Det känns som att jag bombarderar folk med sanningar som dom inte tar åt sig helt av. Eftersom jag vet att ALLT inte går in öser jag över allt och hoppas att endel ska fastna innan ni stänger av.
Nu pratar jag om tunga saker och saker jag diskuterar med dom närmaste, ofta. Dom sakerna man inte vill höra, men mina vänner vet att jag är brutal på det sättet och jag tror det uppskattas att jag försöker även om det inte brukar fungera så bra, folk brukar inte ta till sig så mkt och jag förstår varför, det är jobbigt att ta tag i, lätt att fortsätta som ingenting och vara säker i sina gamla spår. Men alla behöver vi ständigt utvecklas för att bli så bra som vi kan bli.
Vissa saker behöver inte sägas, som att kompisens nya partner kanske inte är så snygg eller trevlig. Eller att dendär tröjan kanske inte var så snygg på ändå. Det beror så mkt på. Man märker med dom nära vad man kan säga och inte, vad som är okej, och vad som kanske är lite onödigt. För gillar din kompis tröjan så blir han/hon fin i den ändå. Utsrålningen är ändå viktigast i sånadär struntsammanhand, Så länge det inte hänger dasspapper från byxlinningen kan man faktiskt hålla käften ibland. Inte för att jag gör det men bara för att MINA vänner kan ta det jag säger. Välj dina ord osvosv.
Men med dom tyngre sakerna som inte påverkar DITT liv, men som du vet kan få katastrofala följder för någon annan, någon du känner, bryr dig om och älskar. Ska du stå vid sidan av och se dom köra bilen nerför stupet? Eller ska du hoppa in i bilen och försöka bromsa med risk för att följa med ner i djupet själv?
Detdär kämpar jag med, för jag säger mina tankar och känslor, högt, ärligt, blodigt. Men ibland är det ju faktiskt inte min huvudvärk, ibland skulle jag må bättre av att inte bry mig så mkt om er. För ni är vuxna människor och kan ta ansvar för era egna handlingar, för ert eget beteende och det är era konsekvenser. Jag har suttit i bilen och försökt bromsa er väldigt länge, men när ni fortsätter pressa på gasen så är det inte bara ni sälva som åker nerför stupet. Jag och många andra är med er. Jag funderar på att hoppa ur bilen snart, har funderat länge nu. För jag mår så dåligt när ni sabbar för er själva. Så snälla bromsa! För vi är väldigt nära klippkanten nu,......
Att se allt, hela bilden, alla handlingar och vart detta kommer leda, för jag har vart med om det själv, gjort samma sak själv. Det gör ont.
När ska jag backa? hur många jobbiga sanningar ska jag säga? Det känns som att jag bombarderar folk med sanningar som dom inte tar åt sig helt av. Eftersom jag vet att ALLT inte går in öser jag över allt och hoppas att endel ska fastna innan ni stänger av.
Nu pratar jag om tunga saker och saker jag diskuterar med dom närmaste, ofta. Dom sakerna man inte vill höra, men mina vänner vet att jag är brutal på det sättet och jag tror det uppskattas att jag försöker även om det inte brukar fungera så bra, folk brukar inte ta till sig så mkt och jag förstår varför, det är jobbigt att ta tag i, lätt att fortsätta som ingenting och vara säker i sina gamla spår. Men alla behöver vi ständigt utvecklas för att bli så bra som vi kan bli.
Vissa saker behöver inte sägas, som att kompisens nya partner kanske inte är så snygg eller trevlig. Eller att dendär tröjan kanske inte var så snygg på ändå. Det beror så mkt på. Man märker med dom nära vad man kan säga och inte, vad som är okej, och vad som kanske är lite onödigt. För gillar din kompis tröjan så blir han/hon fin i den ändå. Utsrålningen är ändå viktigast i sånadär struntsammanhand, Så länge det inte hänger dasspapper från byxlinningen kan man faktiskt hålla käften ibland. Inte för att jag gör det men bara för att MINA vänner kan ta det jag säger. Välj dina ord osvosv.
Men med dom tyngre sakerna som inte påverkar DITT liv, men som du vet kan få katastrofala följder för någon annan, någon du känner, bryr dig om och älskar. Ska du stå vid sidan av och se dom köra bilen nerför stupet? Eller ska du hoppa in i bilen och försöka bromsa med risk för att följa med ner i djupet själv?
Detdär kämpar jag med, för jag säger mina tankar och känslor, högt, ärligt, blodigt. Men ibland är det ju faktiskt inte min huvudvärk, ibland skulle jag må bättre av att inte bry mig så mkt om er. För ni är vuxna människor och kan ta ansvar för era egna handlingar, för ert eget beteende och det är era konsekvenser. Jag har suttit i bilen och försökt bromsa er väldigt länge, men när ni fortsätter pressa på gasen så är det inte bara ni sälva som åker nerför stupet. Jag och många andra är med er. Jag funderar på att hoppa ur bilen snart, har funderat länge nu. För jag mår så dåligt när ni sabbar för er själva. Så snälla bromsa! För vi är väldigt nära klippkanten nu,......
John Sonny Landén
Om jag kunde uttrycka hur mycket jag älskade dig så kulle jag göra det, men jag kan inte, jag kan försöka, men för det mesta blir det bara en massa jag älskar dig, vilket kanske är lite långrandigt men jag kommer fortsätta säga det, och jag kommer fortsätta säga det ofta, för det är någonting du aldrig ska glömma bort ens för en sekund.
Idag ska jag iallafall försöka berätta varför jag älskar dig. Vad som gör oss så förbannat speciellt.
Jag älskar dig för att du får mig att slappna av bara genom att vara nära.
När jag vaknar kan jag inte somna om, jag stiger upp och lägger mig i soffan, oavsett hur trött jag är så går det inte att somna igen. Men om jag får krypa in i din famn, om du håller om mig i några minuter. DÅ slappnar kroppen och hjärnan av, då saktas tankarna ner och jag kan sova
Jag älskar dig för att hos dig finns min trygghet och tillit.
När du finns i närheten känner jag mig inte hotad, inte orolig och jag kan vara jag. Mitt bättre jag eller mitt sämre jag, spelar ingen roll. Med dig är jag alltid jag. Min personlighet är en paradox pågrund av min uppväxt och sjukdom, men med dig känner jag mig äkta.
Jag älskar dig för att jag kan ha ett skatbo i håret, vara osminkad och finnig och du tycker ändå jag är vacker.
Oavsett vikt, klädsel (eller inte klädsel:P) och sminkning så får du mig aldrig att känna mig ful. Du är stöttande, kramande och tröstande när jag har mina tjockisdagar och förtvivlat byter kläder 10ggr. Samtidigt är du såpass ärlig att du kan säga om någonting ser fel ut. Därför vet jag att det är äkta, du gör det inte för att vara snäll utan för att du tycker att jag duger precis som jag är.
Jag älskar dig för att du älskar mig, för att du ger mig närhet och för hur du får mig att känna. Men mest av allt älskar jag dig för att du är du. För hur du ser ut, pratar, rör dig och luktar. För hur du tänker och känner, för hur du intregerar med andra människor och för att med mig är du äkta. För att jag är utvald att se ditt sanna jag, alla sidor. Därför är vi speciella tillsammans, för tillsammans är vi äkta.
Idag ska jag iallafall försöka berätta varför jag älskar dig. Vad som gör oss så förbannat speciellt.
Jag älskar dig för att du får mig att slappna av bara genom att vara nära.
När jag vaknar kan jag inte somna om, jag stiger upp och lägger mig i soffan, oavsett hur trött jag är så går det inte att somna igen. Men om jag får krypa in i din famn, om du håller om mig i några minuter. DÅ slappnar kroppen och hjärnan av, då saktas tankarna ner och jag kan sova
Jag älskar dig för att hos dig finns min trygghet och tillit.
När du finns i närheten känner jag mig inte hotad, inte orolig och jag kan vara jag. Mitt bättre jag eller mitt sämre jag, spelar ingen roll. Med dig är jag alltid jag. Min personlighet är en paradox pågrund av min uppväxt och sjukdom, men med dig känner jag mig äkta.
Jag älskar dig för att jag kan ha ett skatbo i håret, vara osminkad och finnig och du tycker ändå jag är vacker.
Oavsett vikt, klädsel (eller inte klädsel:P) och sminkning så får du mig aldrig att känna mig ful. Du är stöttande, kramande och tröstande när jag har mina tjockisdagar och förtvivlat byter kläder 10ggr. Samtidigt är du såpass ärlig att du kan säga om någonting ser fel ut. Därför vet jag att det är äkta, du gör det inte för att vara snäll utan för att du tycker att jag duger precis som jag är.
Jag älskar dig för att du älskar mig, för att du ger mig närhet och för hur du får mig att känna. Men mest av allt älskar jag dig för att du är du. För hur du ser ut, pratar, rör dig och luktar. För hur du tänker och känner, för hur du intregerar med andra människor och för att med mig är du äkta. För att jag är utvald att se ditt sanna jag, alla sidor. Därför är vi speciella tillsammans, för tillsammans är vi äkta.
Våra bebisar
igår var en mkt lyckad kväll, fest med bara fina människor, hade trevligt.
Dock dog vår gecko igår på dagen fick jag besked om, fick ont i magen av tanken på att berätta det för john, var ju trots allt hans ödla och våra djur är våra bebisar.
Kände mig ganska dämpad efter det och gör det fortfarande när jag tänker på cheddar, får ont i magen. JA han var bara en ödla, jag vet, det är lätt att säga så men det gör ont i magen på oss båda ändå för han var vår, han var så fin. Jag började tänka på hur det skulle kännas om darling gick borg, elelr sigmund, som vi har haft längre. Som vi är ännu mer fästa vid, aj, det är ju det med djur, dom dör, för dom kan inte berätta vad som är fel, och när man väl ser att någonting är fel är det ofta svårt att göra rätt, för det finns så mkt som kan vara anledningen att man måste börja på ett och sen prova flera olika saker innan man kommer på vad som är rätt just denna gången.
Jag är glad att våra ormar är välmående även om darling är en mes och dessutom ästan bara nattaktiv, för hon är så fin så fin. Sigmund också, fast han bara bits och rymmer. ALLA djur har en egen personlighet, även smådjur och reptiler.
Cheddar
Cheddars bror hade vi tingat sen tidigare eftersom vi tänkte att dom skulle må bra av att bo tillsammans. Ska prata med både sambo och djurshoppen om vi fortfarande ska ha honom senare men det tror jag.
Så snart utökas familjen med igelkott och ev. ödla igen.
Idag ska jag även ta migi kragen och ringa mika om tatueringsmässan och lärlingsplats. Är nervös fast jag inte behöver vara det, men idag ska det bli gjort. Är inte acceptabelt att dra ut på det längre.
Dock dog vår gecko igår på dagen fick jag besked om, fick ont i magen av tanken på att berätta det för john, var ju trots allt hans ödla och våra djur är våra bebisar.
Kände mig ganska dämpad efter det och gör det fortfarande när jag tänker på cheddar, får ont i magen. JA han var bara en ödla, jag vet, det är lätt att säga så men det gör ont i magen på oss båda ändå för han var vår, han var så fin. Jag började tänka på hur det skulle kännas om darling gick borg, elelr sigmund, som vi har haft längre. Som vi är ännu mer fästa vid, aj, det är ju det med djur, dom dör, för dom kan inte berätta vad som är fel, och när man väl ser att någonting är fel är det ofta svårt att göra rätt, för det finns så mkt som kan vara anledningen att man måste börja på ett och sen prova flera olika saker innan man kommer på vad som är rätt just denna gången.
Jag är glad att våra ormar är välmående även om darling är en mes och dessutom ästan bara nattaktiv, för hon är så fin så fin. Sigmund också, fast han bara bits och rymmer. ALLA djur har en egen personlighet, även smådjur och reptiler.
Cheddar
Sigmund
Darling
Cheddars bror hade vi tingat sen tidigare eftersom vi tänkte att dom skulle må bra av att bo tillsammans. Ska prata med både sambo och djurshoppen om vi fortfarande ska ha honom senare men det tror jag.
Så snart utökas familjen med igelkott och ev. ödla igen.
Idag ska jag även ta migi kragen och ringa mika om tatueringsmässan och lärlingsplats. Är nervös fast jag inte behöver vara det, men idag ska det bli gjort. Är inte acceptabelt att dra ut på det längre.
CoB, Pennywise och Sator i kombination me Zelda
Idag har gått otroligt långsamt, vart uppe sen åtta, hunnit på banken och förbi lindex där jag hittade en nice vardagströja i randigt me trekvartsärm och slapp. Funkar skitbra me tajta jeans enligt mig så jag är nöjd.
Lyssnar på randy för att plocka upp migsjälv nån nivå, älskar randy - sjukt bra pepp. Men verkar inte ge så mkt atm, funderar på att köra igång nå tyngre. Man kan inte annat än bli glad av riktigt tung hårdrock, metal in my heart.
Idag har jag och älskling vart förlovade i 4 månader kom jag på för för typ 30 minuter sen. Första gången någon av oss kommer ihåg att det är förlovningsdag at all, romantik på hög nivå, gav honom en puss och sprang tillbaks till datorn.
Idag har jag inget topic alls, jag har mkt åsikter men inga jag orkar uttrycka just i detta ögonblick. Blir lite blandat CoB, Pennywise och Sator i kombination me Zelda eller dyl så får vi se om det hjälper. Blah
Lyssnar på randy för att plocka upp migsjälv nån nivå, älskar randy - sjukt bra pepp. Men verkar inte ge så mkt atm, funderar på att köra igång nå tyngre. Man kan inte annat än bli glad av riktigt tung hårdrock, metal in my heart.
Idag har jag och älskling vart förlovade i 4 månader kom jag på för för typ 30 minuter sen. Första gången någon av oss kommer ihåg att det är förlovningsdag at all, romantik på hög nivå, gav honom en puss och sprang tillbaks till datorn.
Idag har jag inget topic alls, jag har mkt åsikter men inga jag orkar uttrycka just i detta ögonblick. Blir lite blandat CoB, Pennywise och Sator i kombination me Zelda eller dyl så får vi se om det hjälper. Blah
sömn, ärenden, väckning och kotte
Har äntligen fått igång sömnen igen, känns skitskönt, två nätter i rad har jag sovit bra, utan att vrida och snurra på mig, utan att vakna en gång i halvtimmen. Skönt, nu kanske resten följer med också. Nu kanske det börjar kännas bättre.
Bestämde mig igår för att ta tag i min dygnsrytm som hade blivit lite störd av att jag inte sov ordentligt, tänkte att jag skulle fixa det innan det gick för långt, mår inte bra av att sova till två. Funkar helt enkelt inte för mig. Så ställde klockan på 10 och tänkte att jag det blir en bra början. Vaknade klockan 8 och kunde inte somna om :P haha. så blev inte tillräckligt många timmar inatt. Blir så när jag vet att jag ska göra saker, att jag inte kan somna om och slappna av,
Idag ska jag kirra lite ekonomiska angelägenheter och så ska jag ner på stan en snabbis, ska även väcka pojkvän klockan 11 så då bör jag vara hemma igen. Bättre att jag väcker honom så han får en mjuk uppvakning, men det får han iofs bara första timmen, sen brukar ja bli sjukt less på att han ignorerar mig fast jag kommer in och säger "nu är klockan halv tre, nu är klockan tre". Att väcka någon så morgontrött som min karl är jävligt otacksamt. Först blir man ignorerad och sen har man grinig karl halva dagen :P
Han jobbar imorgon så vi ska köra tidig morgon och hoppas han kommer i säng i tid så han är jättetrött idag istället för imorgon på jobbet^^ Är lite orolig, hoppas att han inte är för grinig, men får kirra en powerking åt honom på stan så han vaknar till.
Blir nog film eller nåt me martin och tanja idag^^ ska bli nice. Ska även beställa min kotte idag :D Underbart! Sen är ju leveranstiden minst 2 veckor ev 4. Men känns skönt att få göra beställningen, något att längta efter.
Bestämde mig igår för att ta tag i min dygnsrytm som hade blivit lite störd av att jag inte sov ordentligt, tänkte att jag skulle fixa det innan det gick för långt, mår inte bra av att sova till två. Funkar helt enkelt inte för mig. Så ställde klockan på 10 och tänkte att jag det blir en bra början. Vaknade klockan 8 och kunde inte somna om :P haha. så blev inte tillräckligt många timmar inatt. Blir så när jag vet att jag ska göra saker, att jag inte kan somna om och slappna av,
Idag ska jag kirra lite ekonomiska angelägenheter och så ska jag ner på stan en snabbis, ska även väcka pojkvän klockan 11 så då bör jag vara hemma igen. Bättre att jag väcker honom så han får en mjuk uppvakning, men det får han iofs bara första timmen, sen brukar ja bli sjukt less på att han ignorerar mig fast jag kommer in och säger "nu är klockan halv tre, nu är klockan tre". Att väcka någon så morgontrött som min karl är jävligt otacksamt. Först blir man ignorerad och sen har man grinig karl halva dagen :P
Han jobbar imorgon så vi ska köra tidig morgon och hoppas han kommer i säng i tid så han är jättetrött idag istället för imorgon på jobbet^^ Är lite orolig, hoppas att han inte är för grinig, men får kirra en powerking åt honom på stan så han vaknar till.
Blir nog film eller nåt me martin och tanja idag^^ ska bli nice. Ska även beställa min kotte idag :D Underbart! Sen är ju leveranstiden minst 2 veckor ev 4. Men känns skönt att få göra beställningen, något att längta efter.
Step into my head.
Att allt snurrar och jag inte få någon ordning på de är ganska normalt för mig men lika jävla utmattande ändå. Känns som att jag ska bryta ihop hela tiden.
Är en tänkande människa, en väldigt tänkande människa. när det då blir så att tänkandet och funderandet inte leder någonstans och jag inte kommer fram till några slutsatser är det värsta som finns enligt mig. Jag måste ha en slutledning, ett slutfört projekt, kan inte släppa och slappna av helt innan det är avslutat på något sätt, då stannar det i huvudet och börjar rotera, allt läggs på och tillslut har jag ett garnnystan i en orkan inuti min skalle och jag kan inte ens bestämma mig för vad jag vill i de enklaste frågor som vad jag vill äta och vad jag vill se på tv, vilken bok jag vill läsa.
När det blir såhär, det är då jag mår dåligt det blir så, och jag mår ännu sämre och allt eskalerar. Jag vet att jag är en människa som tycker att hon har rätt för det mesta. Men det är klart att jag har det enligt mig. Så är det för dom flesta, man tycker ju såklart att mansjälv har rätt, jag har tur som äger den egenskapen att jag kan erkänna lätt när jag har fel. Även om jag gärna blir överbevisad av logiskt resonemang och fakta innan jag ger mig. Jag och nina är ett bra team där, jag älskar när vi sitter och pratar, spekulerar, resonerar. Det leder till många slutsatser. Vi har bra samtal genomsyrade av ömsesidig respekt och kärlek. Vi lyssnar på varandra och kan säga emot varandra utan att vi blir arga på varann. Jag tycker bara att det är bland det bästa som finns, att sitta och prata med min bästa vän under hennes fläkt.
Just nu känns det inte som att det ger någonting att prata med någon alls eftersom jag inte lyckas fånga mina tankar och trassla ut dom, jag vet inte vad jag känner och tycker och tänker, kan inte dra slutsatser. Jag käner mig som en blondin i stereotyp. Det är skitjobbigt för jag vet att jag är en väldigt intelligent och logisk människa för det mesta.
Eftersom jag är så snurrig inuti just nu ger dethär inläget inte så mycket alls. Men detta är anledningen till att jag tar semester från allt och alla atm, jag måste vila mina tankar, försöka reda ut lite inuti migsjälv innan jag orkar börja om med nya tag. Innan jag orkar och kan umgås och prata med mina vänner och faktiskt hjälpa till att ge någonting, för that´s what it´s all about enligt mig, hjälpa till, reda ut, ge råd och finnas där. My life och jag älskar det för jag älskar er, jag älskar människor. och jag tror at detta är vad jag vill göra i framtiden, hjälpa till.
Slits just nu mellan det och piercingen som jag älskar med hjärta och själ, nålar, smycken, dekoration, smärta, vackert, blod. Det är så mycket jag, den världen är min, där är jag hemma. Jag vet inte. Har fått ett erbjudande, ett bra erbjudande om hjälp att komma framåt i den världen, att få lära mig, att få hjälp av självaste ordföranden i piercingförbundet. SHIT! jag är så rädd, så spänd, så exalterad och glad samtidigt som allt är skrämmande. Det är min framtid. Jag hoppas jag pallar det, att jag märker att jag är cut out för det.
Är en tänkande människa, en väldigt tänkande människa. när det då blir så att tänkandet och funderandet inte leder någonstans och jag inte kommer fram till några slutsatser är det värsta som finns enligt mig. Jag måste ha en slutledning, ett slutfört projekt, kan inte släppa och slappna av helt innan det är avslutat på något sätt, då stannar det i huvudet och börjar rotera, allt läggs på och tillslut har jag ett garnnystan i en orkan inuti min skalle och jag kan inte ens bestämma mig för vad jag vill i de enklaste frågor som vad jag vill äta och vad jag vill se på tv, vilken bok jag vill läsa.
När det blir såhär, det är då jag mår dåligt det blir så, och jag mår ännu sämre och allt eskalerar. Jag vet att jag är en människa som tycker att hon har rätt för det mesta. Men det är klart att jag har det enligt mig. Så är det för dom flesta, man tycker ju såklart att mansjälv har rätt, jag har tur som äger den egenskapen att jag kan erkänna lätt när jag har fel. Även om jag gärna blir överbevisad av logiskt resonemang och fakta innan jag ger mig. Jag och nina är ett bra team där, jag älskar när vi sitter och pratar, spekulerar, resonerar. Det leder till många slutsatser. Vi har bra samtal genomsyrade av ömsesidig respekt och kärlek. Vi lyssnar på varandra och kan säga emot varandra utan att vi blir arga på varann. Jag tycker bara att det är bland det bästa som finns, att sitta och prata med min bästa vän under hennes fläkt.
Just nu känns det inte som att det ger någonting att prata med någon alls eftersom jag inte lyckas fånga mina tankar och trassla ut dom, jag vet inte vad jag känner och tycker och tänker, kan inte dra slutsatser. Jag käner mig som en blondin i stereotyp. Det är skitjobbigt för jag vet att jag är en väldigt intelligent och logisk människa för det mesta.
Eftersom jag är så snurrig inuti just nu ger dethär inläget inte så mycket alls. Men detta är anledningen till att jag tar semester från allt och alla atm, jag måste vila mina tankar, försöka reda ut lite inuti migsjälv innan jag orkar börja om med nya tag. Innan jag orkar och kan umgås och prata med mina vänner och faktiskt hjälpa till att ge någonting, för that´s what it´s all about enligt mig, hjälpa till, reda ut, ge råd och finnas där. My life och jag älskar det för jag älskar er, jag älskar människor. och jag tror at detta är vad jag vill göra i framtiden, hjälpa till.
Slits just nu mellan det och piercingen som jag älskar med hjärta och själ, nålar, smycken, dekoration, smärta, vackert, blod. Det är så mycket jag, den världen är min, där är jag hemma. Jag vet inte. Har fått ett erbjudande, ett bra erbjudande om hjälp att komma framåt i den världen, att få lära mig, att få hjälp av självaste ordföranden i piercingförbundet. SHIT! jag är så rädd, så spänd, så exalterad och glad samtidigt som allt är skrämmande. Det är min framtid. Jag hoppas jag pallar det, att jag märker att jag är cut out för det.
