saraengberg

Blev riktigt sent inatt. Hade jättesvårt att somna, ångest.

Har vart vaken sen tiotiden och såsar fortfarande omkring i pyjamas. Legat å kollat tv hela morgonen.

Ska tillslut byta kläder och göra mig iordning litegrann iaf. Kollar på mitt märkliga missbruk just nu men ska göra mig klar i reklampauserna och sen he mig ut en sväng.

Ska återställa en film och sen gå till backen tror jag. Ska kanske unna mig en glascola också vilket jag verkligen inte borde med tanke på att jag drack redbull igår. Men jag ska försöka ge migsjälv en paus idag då allt dethär med gymmande och ätande och såntdär är en så otroligt stor tvångstanke hos mig som jag mår så extremt dåligt av.

Så idag ska jag vila från det. Försöka att inte tänka så mkt på det iallafall. Mår bara dåligt över "måste" och "ska inte" och allt såntdär. Imorgon ska jag iväg till gymmet igen och eftersom jag har lite soppa måste jag ju gå överallt jag ska idag och det får vara tillräckligt. Är lite sugen på att fara ut och springa så finns det tid, energi och lust ska jag göra det senare. Men bara om jag känner att jag vill, inte för att jag borde och måste.

Försöker ta tag i min vikt men varje gång börjar jag bara må dåligt och känna att jag är misslyckad om jag inte bor på gymmet typ. och varje gång jag äter nåt fel eller så hatar jag mig själv. Så ska det inte vara.

Samma med att det är jättefint ute idag och jag fortfarande inte har gått ut. Då tänker jag att jag verkligen borde gå ut i solen och njuta. Och så tänker jag att om jag ändå inte har gått ut så borde jag verkligen ha farit på gymmet. För enda ursäkten jag tillåter mig själv att ha för att inte gymma är smärta och solsken.

Jag försöker verkligen att inte kräva saker av mig själv hela tiden. Men det är inte lätt när det är så inprogranmerat att man ska va ute när det är fint och man ska inte ha pyjamas på sig hela dagen om det är fint osvosv.

Jag älskar solsken och fint väder men det blir ett krav det med. Sen mår jag dåligt om jag inte går ut och "missar" en fin dag.