Ekonomikris
Det går bra nu. Jag har gått ner till 56kg.
På onsdag har jag ett möte på banken för ekonomisk rådgivning. Eftersom jag får in så lite pengar nu och inte får soc bidrag för att jag har fonder som är värda för mkt.
Snart fyller jag år så då får jag ju in lite pengar eftersom det är det enda jag önskat mig. Förutom en plattång och ett badkar av john :P
Jag vill inte sälja mina fonder. Jag vill ha ett kapital kvar. Ett sparande. Är typ hellre pank men har ett sprkonto än att leva lite flottare och inte ha nån buffert ifall nåt händer eller man verkligen behöver pengar.
Så jag har ett sparkonto på 5000kr. Ändå säger jag att jag är pank. För jag tänker inte ta från det för nöjesgrejjer. Känns stressat att det bara är 5000 på det. Summan känns lite väl knapp ifall det skulle komma nån oförutsedd grejj.
Sen håller jag på att spara till en grejj som jag inte tänker skriva om här. En dyr grejj. En efterlångtad grejj. Som både stressar mig eftersom jag inte ens har halva summan sparad. och som motiverar mig. Just nu är det ett stort stressmoment eftersom jag får in så lite varje månad att det inte går att spara så mkt.
När jag har bestämt mig för nåt så ska det ske på en gång och detta är inget undantag. Så jag blir lite halvtokig faktiskt. Är skitjobbigt att försöka spara när man inte ens får pengar man kan leva för efter att räkningarna är betalda.
Jag ska skaffa jobb! Jag måste ju. Jag måste ha pengar jag kan leva för och jag måste kunna lägga undan pengar för annars blir jag knäpp.
På onsdag har jag ett möte på banken för ekonomisk rådgivning. Eftersom jag får in så lite pengar nu och inte får soc bidrag för att jag har fonder som är värda för mkt.
Snart fyller jag år så då får jag ju in lite pengar eftersom det är det enda jag önskat mig. Förutom en plattång och ett badkar av john :P
Jag vill inte sälja mina fonder. Jag vill ha ett kapital kvar. Ett sparande. Är typ hellre pank men har ett sprkonto än att leva lite flottare och inte ha nån buffert ifall nåt händer eller man verkligen behöver pengar.
Så jag har ett sparkonto på 5000kr. Ändå säger jag att jag är pank. För jag tänker inte ta från det för nöjesgrejjer. Känns stressat att det bara är 5000 på det. Summan känns lite väl knapp ifall det skulle komma nån oförutsedd grejj.
Sen håller jag på att spara till en grejj som jag inte tänker skriva om här. En dyr grejj. En efterlångtad grejj. Som både stressar mig eftersom jag inte ens har halva summan sparad. och som motiverar mig. Just nu är det ett stort stressmoment eftersom jag får in så lite varje månad att det inte går att spara så mkt.
När jag har bestämt mig för nåt så ska det ske på en gång och detta är inget undantag. Så jag blir lite halvtokig faktiskt. Är skitjobbigt att försöka spara när man inte ens får pengar man kan leva för efter att räkningarna är betalda.
Jag ska skaffa jobb! Jag måste ju. Jag måste ha pengar jag kan leva för och jag måste kunna lägga undan pengar för annars blir jag knäpp.
Kommentarer
Trackback
