Dr. Feelgood
Lyssnar på underbara MC atm. Tänk att jag ska se dom live i augusti!! :D <--jag
Läste emmas blogg nyss och hon förklarade bestämt att hon inte lever för linus. att det är hon som gör allt jobb med sig själv och att han är ett otroligt stöd.
Började tänka. Är samma med mig och john. Visst han är min sambo, vi är förlovade och han betyder sjukt mkt. Men bara för att jag är psykiskt sjuk betyder inte det att jag inte klarar mig själv. Jag hatar att vara ensam med mina tankar, När john jobbar natt har jag svårt att sova. För han är den som får mig att slappna av och vara trygg.
Men det är jag som jobbar på mig själv, som analyserar och reder ut alla trasselsuddar i mitt huvud sakta men säkert, en efter en. Jag överlevde 21 år innan jag träffade john. Visst har han gjort otroligt mkt för hur jag mår, för han ger mig dagligen bekräftelse på att jag duger precis som jag är. Har man en så underbar sambo blir det lite lättre att må bra.
Jag sitter ofta hemma numera, jag är ofta uttråkad när jag sitter ensam hemma. Men det är för att jag är i en rejäl svacka atm där jag inte riktigt orkar träffa folk, där jag aldrig vet vad jag vill och inte vill göra. Dom dagar jag lyckats ta mig hemifrån och göra någonting är jag otroligt stolt över migsjälv. Vardagssaker blir en otroligt överväldigande utmaning när man mår såpass dåligt.
Då är det så skönt att veta att när john kommer hem kan han krama mig, säga att jag är fin, hålla om mig, eller lämna mig helt ifred beroende på vad jag känner att jag behöver. Han får stå ut med endel eftersom jag inte är frisk. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle träffa någon som är så förstående och fin.
Det är svårt att få fram att jag inte lever för john och sitter hemma och bara väntar på honom samtidigt som jag vill framhäva hur otroligt mkt han gör för mig.
John och musiken är det som tillåter mig att läka mig själv. Men det är jag som kämpar varje dag mot mina egna demoner.
Läste emmas blogg nyss och hon förklarade bestämt att hon inte lever för linus. att det är hon som gör allt jobb med sig själv och att han är ett otroligt stöd.
Började tänka. Är samma med mig och john. Visst han är min sambo, vi är förlovade och han betyder sjukt mkt. Men bara för att jag är psykiskt sjuk betyder inte det att jag inte klarar mig själv. Jag hatar att vara ensam med mina tankar, När john jobbar natt har jag svårt att sova. För han är den som får mig att slappna av och vara trygg.
Men det är jag som jobbar på mig själv, som analyserar och reder ut alla trasselsuddar i mitt huvud sakta men säkert, en efter en. Jag överlevde 21 år innan jag träffade john. Visst har han gjort otroligt mkt för hur jag mår, för han ger mig dagligen bekräftelse på att jag duger precis som jag är. Har man en så underbar sambo blir det lite lättre att må bra.
Jag sitter ofta hemma numera, jag är ofta uttråkad när jag sitter ensam hemma. Men det är för att jag är i en rejäl svacka atm där jag inte riktigt orkar träffa folk, där jag aldrig vet vad jag vill och inte vill göra. Dom dagar jag lyckats ta mig hemifrån och göra någonting är jag otroligt stolt över migsjälv. Vardagssaker blir en otroligt överväldigande utmaning när man mår såpass dåligt.
Då är det så skönt att veta att när john kommer hem kan han krama mig, säga att jag är fin, hålla om mig, eller lämna mig helt ifred beroende på vad jag känner att jag behöver. Han får stå ut med endel eftersom jag inte är frisk. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle träffa någon som är så förstående och fin.
Det är svårt att få fram att jag inte lever för john och sitter hemma och bara väntar på honom samtidigt som jag vill framhäva hur otroligt mkt han gör för mig.
John och musiken är det som tillåter mig att läka mig själv. Men det är jag som kämpar varje dag mot mina egna demoner.
Kommentarer
Trackback
